Kyrkor och kapell

Här har vi samlat information och bilder från några av de kyrkor, kapell och kyrkogårdar som finns runt om i Örnsköldsviks kommun. En begravning kan hållas på i princip vilken plats som helst. De allra flesta hålls inomhus i en kyrka eller i ett kapell, men det går även bra att vara till exempel hemma i sin trädgård eller på annan lämplig plats utomhus. Läs mer om olika typer av begravningsceremonier här. För dig som är medlem i Svenska kyrkan och vill ha en begravning där går det bra att välja vilken församling som helst i landet. Även om du tillhör en församling i exempelvis Stockholm (eftersom du är skriven där) kan du alltså välja att ha en begravning i Örnsköldsvik. Det viktigt att tänka på att det är dödsboet som bekostar transporten från platsen där dödsfallet skett till orten där begravningsgudstjänsten ska äga rum.

Om du söker kontaktuppgifter till en församling i Svenska kyrkan kan du klicka här

Örnsköldsviks kyrka

Kyrkan är ritad av arkitekten Gustaf Améen och togs i bruk 1910. Över kyrkans huvudingång finns en stenrelief, föreställande Kristus, ”nådenes sol, så härlig och blid”, omgiven av de gamla evangelistsymbolerna: lejonet (Markus), ängeln (Matteus), örnen (Johannes) och oxen (Lukas). Kyrkans nuvarande interiör daterar sig från en omfattande restaurering – delvis ombyggnad – under åren 1953-1955. Vid denna restaurering, som leddes av arkitekten Karl Martin Westerberg, erhöll kyrkan ny färgsättning. Kyrkan fick också flera nya inventarier: predikstol, altarring och ljuskronor.

Undrens kapell

Vid kyrkans restaurering skänktes av ett antal donatorer fönsterserien ”Jesu underverk”, placerad i norra korsarmen. De sexton medaljongerna målades av professor Otte Sköld. År 1972 utfördes en mindre restaurering. Då omändrades den norra korsarmen till ett mindre kapell. Det kallas ofta för ”Sköldska koret” eftersom fönstren där upptar de ovan nämnda medaljongmålningarna av Jesu underverk.

Arnäs kyrka

Den gamla kyrkan revs 1782 och den nya kyrkan började byggas samma år och invigdes 1784. Kyrkan, byggd i empirestil, ritades av Pehr Hagmansson och är en av de tidigaste kyrkorna som försågs med tornur. Uret kom från Hudiksvalls nedbrunna rådhus. Den nuvarande altartavlan målades 1927 av professor Olle Hjortzberg. Den föreställer Kristus i två gestalter, den triumferande, skapande och den tröstande, stödjande och hjälpande. Ovanför altartavlan finns en staty av Gudslammet med segerfanan som vilar på boken med de sju inseglen. Statyn inköptes år 1880. Den nya kyrkan har restaurerats flera gånger, senast år 1998.

Kärlekens kapell

Gideå kyrka

Gideå kyrka invigdes formellt 1818 men hade varit i bruk ca tio år tidigare. Byggnaden har målats om flera gånger. Den har varit vit, rosa, och tegelfärgad. Den senaste stora renoveringen genomfördes 1958–59, och sedan dess har kyrkan varit gul med vita knutar och lisener. Interiören har genomgått tre stora förändringar, den senaste vid renoveringen 1958–59 då den fick sitt nuvarande utseende. 1984 öppnades åter den södra porten och fick en ramp för handikappade. Samtidigt ordnades ett utrymme för ytterkläder i kyrkrummet.

Trehörningsjö kyrka

Träkyrkan uppfördes 1836 med Gideå kyrka som förebild. Ett kyrktorn tillkom 1882. Kyrkan har en stomme av liggtimmer och består av ett långhus med kor i öster och torn i väster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia.

Själevads kyrka 

Väl synlig över trakten ligger Själevads kyrka. Från den åttkantiga kyrkan har man fin utsikt över Själevadsfjärden och Moälvens dalgång. Kyrkan är en populär vigselkyrka och har ett rikt musikutbud.

Kyrkan invigdes 1880 och ersatte då Själevads gamla kyrka som låg strax öster om den nuvarande. En stensättning i marken och ett kors som tidigare suttit på den gamla kyrkans tak markerar platsen. Det tog endast fyra år att bygga upp denna nya kyrka. Bygget leddes av byggmästare P O Hillgren och utfördes genom så kallad gångled där varje hushåll, efter förmåga, i tur och ordning svarade för dagsverken vid bygget. 

Uppståndelsekapellet

Mo kyrka

1830 var kyrkan helt färdig med torn och brädfodring runt omkring. Byggmästare var Simon Geting. I tornet hänger två kyrkklockor som alltsedan den tiden kallar till gudstjänst och gemenskap i den lilla vita träkyrkan.

Björna kyrka

Första kyrkan på platsen uppfördes 1797 och invigdes 1800. 1848 brann kyrkan ned. Nuvarande träkyrkauppfördes åren 1850-1853 och renoverades i slutet av 1890-talet. Nuvarande sakristia tillkom vid en renovering 1956-1957. Samtidigt varmbonades kyrkan och målades om invändigt såväl som utvändigt. 19 januari 1958 återinvigdes kyrkan av biskop Gunnar Hultgren. 1989 fick kyrktornet ett nytt koppartak. Kyrkan vilar på en grund av natursten och består av ett långhus med gaveltorn och ingång i väster.

Grundsunda kyrka

Stenkyrkan är troligen uppförd på 1300-talet. Stilen är gotisk med stomme av gråsten och tegel i dörr- och fönsteröppningaer. Under senmedeltiden försågs kyrkorummets innertak med två stjärnvalv, samtidigt som yttertaket höjdes och blev brantare. Vapenhus och sakristia tillkom senare och fick innertak med kryssvalv. Omkring år 1600 försågs väggar och tak med kalkmålningar som målades över på 1800-talet. 1936 togs ett korfönster upp och försågs med glasmålning av Fredrik Henkelmann. 2006 installerades bergvärme och taken på kyrkan och klockstapeln tjärades om. Kyrkans sadeltak är klätt med träspån. Mitt på taket står en spetsig takryttare med flöjel som bär årtalet 1769.

Klockstapeln av trä är uppförd 1794 av Lars Pettersson-Grundström. I stapeln hänger tre kyrkklockor av malm.

Grundsunda gravkapell

Anundsjö kyrka

Vid utgrävningar på 1950-talet fann man rester av en stenkyrka som man tror uppfördes på 1200-talet. Ett stort kors på kyrkogården markerar var denna kyrkobyggnad låg. Nuvarande kyrka uppfördes 1437 och är ett bra exempel på mellannorrländsk senmedeltida kyrkoarkitektur. Den har en enkel rektangulär grundplan och består av långhus, vapenhus i söder och sakristia i norr. Ingång sker genom vapenhuset. Kyrkan har trots flera restaureringar fått behålla sitt medeltida utseende. I början av 1700-talet får kyrkan sin nuvarande predikstol. Något år senare tillkommer läktare och i mitten av 1700-talet vitkalkas kyrkorummet. Därefter präglas kyrkan helt av Per Zakrissons arbeten. 1759 byggde han ny klockstapel, 1762 korläktarenoch 1772 den nya sakristian. Kyrkan har målningar i taket som tidigare målats över med vit färg. Vid en restaurering 1952 tvättades färgen bort så gott det gick. Som tvättsvamp användes bröd eftersom det fungerar som en mycket skonsam tvättsvamp. Målningarna är bevarade endast i en liten del av valvet intill predikstolen samt bågarna över korfönstret.

Klockstapeln uppfördes 1759 av Per Zakrisson i Kubbe. Zakrisson, född 1723 och död 1780, var bonde i Anundsjö och känd som snickare, snidare, smed och mekaniker, men främst som allmogebyggmästare. Framför klockstapeln står en minnessten över Zakrisson. Den restes 1959 vid 200-årsfirandet av stapelns tillkomst. Klockstapeln har två klockor.

Nätra kyrka 

Första kyrkan på platsen var en medeltida träkyrka som på 1300-talet ersattes av en stenkyrka. Nuvarande kyrka i nyklassisk stil uppfördes 1805–1807 efter ritningar av Simon Geting. Den 27 november 1807 invigdes kyrkan av prosten Lundström. Slutliga invigningen ägde rum 6 juli 1817 och förrättades av biskopErik Abraham Almquist då en ny kyrkoherde installerades. År 1847 renoverades kyrkan. Vid en senare renovering 1878–1881 lades ett nytt spåntak. År 1928 lades ett koppartak. Vid en renovering 1946–1947 gjordes ommålningar och ett nytt golv lades. Åren 1957–1958 försågs yttertaket med ny takplåt.

Kyrkan består av ett långhus med torn i väster och en halvrund absid i öster där sakristian är inrymd. För att vara en landsortskyrka har den imponerande mått. Kyrkan är 60 meter lång och drygt 20 meter bred. Väggarna av gråsten är två meter breda. Kyrktornet är 39 meter högt.

Löftets kapell

Sidensjö kyrka

Kyrkan är en enkelskeppig stenbyggnad i romansk stil med fristående klockstapel i trä. Kyrkan uppfördes troligen under 1300-talet. Första sakristian på norra sidan uppfördes troligen under 1400-talet. Något senare samma århundrade tillkom vapenhuset på södra sidan. På 1400-talet försågs också innertaket med två stjärnvalv. Efter reformationen vid slutet av 1500-talet eller början av 1600-talet tillkom målningar på tak och valvbågar. Dessa målades sannolikt över år 1733 när kyrkan vitputsades invändigt. Nuvarande sakristia är av trä och byggdes någon gång i mitten av 1700-talet och ersatte en äldre sakristia av sten. Troligen byggdes sakristian 1742 av Erik Måberg och Jon Jonsson i Ödsbyn och målades röd 1750. Vid en omfattande restaurering 1929 togs kalkmålningarna fram.

Solbergs kyrka

Kyrkan uppfördes åren 1915-1917 efter ritningar av arkitekt Otar Hökerberg och invigdes i september 1918 av biskop Ernst Lönegren. Träkyrkan är byggd i nationalromantisk stil och består av ett 37 meter långt enskeppigt långhus. Vid östra kortsidan finns en lägre utbyggnad för kor och sakristia. Vid västra kortsidan finns ett kyrktorn vars strävpelare utgör väggar för vapenhuset. Byggnaden har ett tegeltäckt sadeltak som når ned ända till marken. Kyrkorummet har en öppen takstol. En större restaurering genomfördes 1952 då kyrkan fick en ny altaruppsats tillverkad av Holger Persson från Sollefteå.