Gravplats

Valet av gravskick och gravplats ska bygga på den avlidnas vilja. Om den inte är uttryckt får du som anhörig bedöma hur du tror att den avlidna skulle vilja ha det. I valet ska även andra anhörigas synpunkter vägas in. Det är viktigt att alla som berörs är överens.

Kremation eller jordbegravning

Vid jordbegravning sänks kistan ned i jorden. Det sker i samband med begravningsakten i närvaro av begravningsgästerna. Historiskt sett är kistgraven den vanligaste gravtypen, även om kremation blivit allt vanligare. Vid kremation finns ett flertal olika gravskick vilka alla har gemensamt att kistan bränns innan gravsättning eller spridning av askan sker.

Urngrav
Minneslund
Askgrav
Askgravlund
Spridning av askan i naturen

Gravrätt

Alla som är folkbokförda i Sverige har genom den obligatoriska gravrätten rätt till en gravplats i 25 år utan kostnad. Denna rättighet gäller i hela landet, det vill säga i såväl hemförsamlingen som på annan begravningsplats. Gravsättning på annan ort än hemorten medför dock ofta kostnader för att transportera kistan eller askan till begravningsplatsen. Till varje grav måste det finnas en gravrättsinnehavare som ansvarar för att graven hålls i gott skick. Gravrättsinnehavaren utses bland de efterlevande och fastställs genom avtal med kyrkogårdsförvaltningen. Gravrätt finns dock inte på kollektiva gravar (exempel minneslund) eller vid spridning i naturen. 

Kistgrav

Vid jordbegravning används en kistgrav. I den gravsätts hela kistan, oftast i samband med begravningsakten. En kistgrav rymmer i regel två kistor och utöver det vanligtvis ett flertal urnor. En kistgrav upplåts (utan kostnad) med gravrätt på 25 år och kan efter denna tidsperiod förlängas. På en kistgrav är det tillåtet att resa en gravsten och anlägga plantering. 

Läs mer om gravsten här

Minneslund

En minneslund är ett gemensamt område där gravsättning sker anonymt. Det innebär att du som anhörig inte får vara med vid gravsättningen och inte heller får reda på exakt var den gjorts. I minneslunden finns en gemensam smyckningsplats där du som anhörig kan ställa ljus och snittblommor. I de allra flesta minneslunder grävs askan ned vid gravsättningen. Gravsättning i minneslunden är kostnadsfri, men om man vill gravsättas på en minneslund utanför hemorten kan en kostnad för transport av askan tillkomma.


Askgrav

Askgraven liknar en vanlig urngrav i det avseendet att det är en specifik gravplats som man som anhörig får vara med att välja och att man får vara med vid gravsättningen. Askgraven är utformad för att vara skötselfri vilket innebär att kyrkogårdsförvaltningen har utformat graven för detta ändamål och även oftast försett graven med en gravsten eller annan märkning. Grundregeln är att man får smycka graven med snittblommor i vas samt med ljus, men det finns lokala variationer för vad som i övrigt tillåts. En askgrav upplåts med gravrätt på 25 år och kan efter denna tidsperiod förlängas. Kyrkogårdsförvaltningen/församlingen tar ut en kostnad för denna gravtyp. Kostnaden täcker gravsten/märkning samt skötsel under gravrättstiden.


Askgravlund

Askgravlunden är ett mellanting mellan minneslund och askgrav. Skillnaden mot en minneslund är att man får vara med vid gravsättningen och att namnet på den avlidne finns på platsen. Precis som vid en minneslund finns en gemensam smyckningsplats där man som anhörig kan ställa ljus och snittblommor. Ingen gravrätt upplåts för askgravlunden.
 

Spridning

Askan efter en avliden person får spridas ut på annan plats än de begravningsplatser som beskrivits ovan. Kanske ville den döde att aska ska spridas på en sjö, i en skog eller på en annan plats i naturen. För att sprida askan i naturen behöver man som anhörig skicka in en särskild ansökan till länsstyrelsen. Länsstyrelsen ger tillstånd för spridning om den plats man tänkt sprida askan på är lämplig samt att man beskriver och intygar att askan kommer hanteras på ett värdigt sätt. Det går att läsa mer samt skriva ut blanketter och skicka in ansökan på www.lansstyrelsen.se.